Den här veckan när jag gick till kursen så var jag mycket spänd av förväntan. Jag hade skrivit en läxa på 3 sidor. Den läxan skulle kopieras och lämnas till de andra kursdeltagarna så att de under denna vecka kan läsa och sedan ge mig feedback. Jag var ganska nöjd med texten, jag vet att den kan förbättras men i stort sett var jag nöjd.
Sen hade jag med läxa nr 2 också. Vi skulle ha skrivit en berättelse för små barn och den läxan skulle vi läsa upp för varandra under kursen och få feedback direkt. Jag var mycket nöjd med den här texten, det är nog en av de bästa saker jag skrivit enligt min egen åsikt. Mannen och dottern hade också fått läsa och tyckte att det var bra. Självklart vill jag gärna veta vad läraren och de andra kursdeltagarna tyckte om den.
Jag stannade till på ett café på Drottninggatan för att äta. Café La Rose. Ett mysigt café med stora maffiga röda stolar, lagom stark belysning och supertrevlig personal. Jag valde en gulaschsoppa. Den var jättegod och ostsmörgåsen jag fick till var också god. Jag satt där och hade en trevlig stund.
När jag kom till kurslokalen var jag 10 min tidig. Jag satte mig ner och pratade med två andra som redan kommit. Då kände jag mig plötsligt väldigt mätt, oförsvarbart mätt på lite soppa och en ostsmörgås. När det var dags att gå in i kursrummet så började jag att må illa. Så illa att jag var helt säker på att jag snart skulle behöva springa på toaletten. Jag satt som förstenad. Allt jag kunde tänka på var att inte säga något till de andra, inte visa att jag mådde dåligt. Jag satt och avvaktade på vad som skulle hända.
Vi började läsa upp våra alster i turordning. Tre skulle läsa före mig räknade jag ut. Under tiden som de läste och fick feedback så satt jag och försökte låtsas som ingenting. När tjejen bredvid mig började läsa upp sin text började jag svettas. Inte så att det rann men jag var fuktig och det var en obehaglig känsla. Fortfarande försökte jag låtsas som ingenting. Jag ville ju så gärna att det skulle gå över så att jag kunde läsa upp min text och få veta vad de andra tyckte.
Strax innan jag skulle läsa min text försvann illamåendet. Jag kände mig fortfarande kymig men illamående var borta. Jag läste min text och jag fick jättebra feedback. De gillade den också och jag kände mig så glad. Då började jag att frysa. Jag frös så att jag skakade. Konstigt att ingen lade märke till det. Fast de var väl så inne i att lyssna på restrerande texter.
När alla läst klart var det dags för rast. Jag satte på mig jackan och hade den på mig i en halvtimme. Sedan var jag varm igen och mådde nästan helt bra. Kursen löpte på och vi fick en massa bra tips och vi pratade lite extra om våra texter och om vad vi kunde förbättra.
Vilket äventyr. Nu var det bara att ta sig hem också med tåg. Jag försökte läsa lite på tåget men det gick inte för jag började må illa igen. Men väl hemma mådde jag bra och jag kunde somna utan problem. Fast jag kan ju inte sluta fundera på vad det var som hände. Matförgiftning? Allergisk reaktion? Inget av dem verkar logiskt men något var det ju.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar