Näst sista gången

När jag var på väg till kursen så köpte jag julkort. Några färdiga på Åhlens och några som man sätter ihop själv på Panduro. Nu känns det lite som om julen är på väg :D

Varje gång jag varit på väg till kursen har jag gått förbi Muffin Bakery och blivit sugen varje gång. Nu hade jag bestämt mig för att idag skulle jag köpa en muffin. Jag var sugen på blåbär, men de hade bara annorlunda smaker. Jag tog en som hette blåbär cheesecake. Den sparade jag till pausen på kursen och gick sedan för att äta en sushi lite längre upp på Drottninggatan. Bara 8 bitar fick jag, jag skulle ju äta muffins sen och jag ville ju inte spräcka bantningen helt. Sushin var god men stället var lite tråkigt och personalen lite nervös av sig på något sätt.

Vilka förväntningar jag hade på muffinsen sedan. I åtta veckor hade jag trånat efter den och nu skulle jag äta den. Den var inte god. Torr och tråkig var den. Åt inte ens upp hela. Blä.

Kursen var bra och mycket trevlig. Vi diskuterade varandras texter och vi börjar bli ganska bra på det nu. Alla utom jag vill säga. Jag har mycket svårt att ge konstruktiv kritik, även om jag blivit lite bättre än vad jag var i början.

Jag fick mycket bra kritik på min berättelse. Vi hade ju skrivit 3 A4 sidor som alla läst på hemma. Jag fick mycket tips om vad som fungerade eller inte fungerade samt lite tips på om vad som borte tas bort och vad som borde läggas till. Det var roligt att höra att de gillade min text också och att de gärna skulle vilja läsa boken för att se vad som händer.

Läxa till nästa vecka är att ta med en text man skrivit och som man är mycket stolt över. Vi ska efter all kritik nu lyfta upp oss så att vi inte får skrivkramp. :D Jag funderar för fullt på vilken text jag ska ta med mig. :P

När jag gick till tåget efter kursen så höll de på att sätta upp jättestora fina kristallkronor längs hela Drottninggatan. Det var jättefint och lös mysigt i den mörka kvällen. Ska försöka ta med mig kameran till nästa vecka så att jag kan visa hur fint det är.

Veckan som gick

Den här veckan när jag gick till kursen så var jag mycket spänd av förväntan. Jag hade skrivit en läxa på 3 sidor. Den läxan skulle kopieras och lämnas till de andra kursdeltagarna så att de under denna vecka kan läsa och sedan ge mig feedback. Jag var ganska nöjd med texten, jag vet att den kan förbättras men i stort sett var jag nöjd.

Sen hade jag med läxa nr 2 också. Vi skulle ha skrivit en berättelse för små barn och den läxan skulle vi läsa upp för varandra under kursen och få feedback direkt. Jag var mycket nöjd med den här texten, det är nog en av de bästa saker jag skrivit enligt min egen åsikt. Mannen och dottern hade också fått läsa och tyckte att det var bra. Självklart vill jag gärna veta vad läraren och de andra kursdeltagarna tyckte om den.

Jag stannade till på ett café på Drottninggatan för att äta. Café La Rose. Ett mysigt café med stora maffiga röda stolar, lagom stark belysning och supertrevlig personal. Jag valde en gulaschsoppa. Den var jättegod och ostsmörgåsen jag fick till var också god. Jag satt där och hade en trevlig stund.

När jag kom till kurslokalen var jag 10 min tidig. Jag satte mig ner och pratade med två andra som redan kommit. Då kände jag mig plötsligt väldigt mätt, oförsvarbart mätt på lite soppa och en ostsmörgås. När det var dags att gå in i kursrummet så började jag att må illa. Så illa att jag var helt säker på att jag snart skulle behöva springa på toaletten. Jag satt som förstenad. Allt jag kunde tänka på var att inte säga något till de andra, inte visa att jag mådde dåligt. Jag satt och avvaktade på vad som skulle hända.

Vi började läsa upp våra alster i turordning. Tre skulle läsa före mig räknade jag ut. Under tiden som de läste och fick feedback så satt jag och försökte låtsas som ingenting. När tjejen bredvid mig började läsa upp sin text började jag svettas. Inte så att det rann men jag var fuktig och det var en obehaglig känsla. Fortfarande försökte jag låtsas som ingenting. Jag ville ju så gärna att det skulle gå över så att jag kunde läsa upp min text och få veta vad de andra tyckte.

Strax innan jag skulle läsa min text försvann illamåendet. Jag kände mig fortfarande kymig men illamående var borta. Jag läste min text och jag fick jättebra feedback. De gillade den också och jag kände mig så glad. Då började jag att frysa. Jag frös så att jag skakade. Konstigt att ingen lade märke till det. Fast de var väl så inne i att lyssna på restrerande texter.

När alla läst klart var det dags för rast. Jag satte på mig jackan och hade den på mig i en halvtimme. Sedan var jag varm igen och mådde nästan helt bra. Kursen löpte på och vi fick en massa bra tips och vi pratade lite extra om våra texter och om vad vi kunde förbättra.

Vilket äventyr. Nu var det bara att ta sig hem också med tåg. Jag försökte läsa lite på tåget men det gick inte för jag började må illa igen. Men väl hemma mådde jag bra och jag kunde somna utan problem. Fast jag kan ju inte sluta fundera på vad det var som hände. Matförgiftning? Allergisk reaktion? Inget av dem verkar logiskt men något var det ju.

Upp- och nergångar

Förra veckan var ingen bra vecka. Tyvärr är jag ingen person som kan skriva hur bra som helst när som helst. Jag måste vara på bra humör och i rätt stämning så att säga. I förra veckan var jag inte i stämning. Det var alldeles för mycket störningar runt omkring mig. En bil som blev påkörd, en diskmaskin som gick sönder, en dotter som hade ångest inför prov och inlämningsuppgifter.

Jag knåpade ihop en liten text på lunchen samma dag som kursen. Blev ganska nöjd med den men den var lite klyschig, rent av ett kärleksdravel. Och när jag läste upp den så hade de på kursen inget att säga typ, varken bu eller bä. Istället började de diskutera en annan i gruppens berättelse. Och jag tänkte: Jaha, det här går ju helt i stil med denna vecka som inte borde fått vara till. Nästa vecka tack!

Och den här veckan är faktiskt bättre. Vilken tur att saker och ting kan bli bättre. Vi har i läxa till nästa gång att skriva 3 st A4 om vad vi vill, förslagsvis boken vi jobbar på. Det ska bli så roligt.

Och just ja, mat. Jag åt på Café Belmondo på Drottninggatan. Trevligt fik med mysiga sittplatser och lagom belysning. Jag valde en kycklingsallad (har börjat banta) men hur jag än försökte se positivt på salladen och hur jag än försökte tala till mina smaklökar så kunde jag inte komma ifrån att den smakade som McDonalds kycklingsallad - en massa olika salladsorter, en varm kycklingbit på toppen och ett par stycken körsbärstomater. Den enda skillnaden var väl att den här salladen var dubbelt så dyr. Jag var alltså inte speciellt imponerad.

Nu blir det nya friska tag nästa vecka!