Kepler

Jag har varit sjuk i flera dagar och inte orkat skriva något på egen hand. Istället har jag legat nedbäddad i min säng och läst en hel del.

Först började jag med årets mest omtalade bok - Hypnotisören av Kepler. Den är omtalad eftersom ingen till en början visste vem Kepler var. Det visade sig att det var en gift par som skrivit den tillsammans. Sen skulle den dessutom vara något ut över det vanliga. Mycket bra alltså. Vilken tur att jag fick låna den av min chef strax innan jag blev sjuk.

Det tog mig tre dagar att läsa den för den var tjock och jag var väl kanske lite trött. Var den bra då? Ja, det skulle jag nog vilja säga. Jag hade lite svårt att komma in i den, den var seg i början, men sen så blev den bättre. Om den var den bästa som jag läst är jag mer tveksam till.

Personer som beskrivs i boken är mycket sjuka (i huvudet), det beskrivs mycket våld och övergrepp. Jag tror inte på att böcker måste vara råa för att vara bra. Jag tror istället att man kan tona ner det hemska som finns i världen, det behöver inte komma upp. Vi mår inte bra av höra om ondskan, vi mår bättre av höra att allt kan bli bra och att det finns hopp. Den är min bestämda åsikt.

När jag läser böcker har jag också en förmåga att lägga märke till detaljer som inte stämmer. Stämmer och stämmer förresten, det är väl ändå upp till författaren att skapa den värld de vill, men om klockan är sex när de hämtar en person vid tåget, de väntar en stund och när de sedan åker iväg så är klockan tio i sex, då irriterar det mig. Man kan inte hitta på en värld där tiden går bakåt, om det nu inte är det som boken handlar om, fast så var inte fallet i den boken. Eller om en person i en bok åker till plantagen och köper en säck med 50 kg jord. Plantagen säljer inte 50 kg säckar, de säljer 50 liters säckar! 50 liter väger ca 25 kg.

Eller som i den här Keplerboken där sonen i boken får en spruta på en tisdag i början av boken. En tredjedel in i boken står det att han får sprutan en gång i veckan, varje måndag. Förvirrande! Trodde att det hade något med historien att göra men det hade det inte. De flesta böcker jag läser hittar jag sådant i, i Marklund, Läckberg, Kallentoft, Nilsonne osv. Det är lite oroväckande eftersom jag själv vill bli författare. Finns det verkligen ingen på förlaget som läser igenom böckerna och påtalar sådana brister??? Kanske bäst man skärper till sig och skriver rätt från början.