Julen

Den här julen blev ju ganska annorlunda kan man säga. Riktigt tråkig emellanåt faktiskt.

Det började med att jag tog ledigt 22 och 23 december för att varva ner. Det blev inte alls som jag hade planerat utan jag rännde runt som en tok och somnade utmattad den 23:e på kvällen innan all julaftonsmat var klar. Vet inte riktigt vad jag höll på med, men varva ner gjorde jag inte i alla fall.

Sen blev våra julaftonsgäster sjuka, så det blev bara vi fyra i familjen. Jag tappade helt lusten att fira jul. Att jag hade saknat äldsta sonen extra mycket innan jul gjorde inte saken bättre. Lite trevligt blev det ändå på kvällen när vi öppnade juklappar och jag fick spräcka bantningen med en massa chokladbitar från Paradisasken.

Juldagen var bäst. Då fick vi ringa äldste sonen och prata med honom i 45 minuter! Vilken lycka. Det var så trevligt. Jag var lycklig resten av dagen. Och senare på kvällen var vi på bio med min lillebror och hans familj. Vi såg Narnia och det var så trevligt så.

På måndagen hade jag och maken lovat att servera mat till 250 ungdomar på en konferens ordnad av kyrkan. Maken hämtade mig på jobbet för att ta oss dit. Men vi kom inte fram :O Vi blev påkörda av en lastbil och vår Volvo blev trasig. Bakrutan spräcktes och vi hade glassplitter i hela bilen. Så det var bara att åka hem igen. Fast vi klarade oss bra, vad vi vet i nuläget i alla fall.

På tisdagen tänkte vi göra ett nytt försök att servera mat till ovan nämnda ungdomar. Men då fick jag migrän. Säkert pga stressen och chocken efter bilolyckan. Så jag fick åka hem och bädda ner mig i ett mörkt rum medan maken fick åka själv och servera mat. Där träffade han en man som är läkare som förklarade att det var viktigt att undersöka sig efter en olycka, det kan komma sviter efteråt och då är det bra att det finns dokumenterat. Maken blev undersökt, jag ska bli det idag. Bäst att ta det säkra före det osäkra.

Så det var vår jul. Händelserik kan man säga. Nyår tänkte vi fira i Borås - utan olyckor tack!

Ny soffa?

För ett antal år sedan var vi på semester med barnen i Skara. När vi gick igenom staden för att hitta ett ställe att äta lunch på gick vi förbi en skoaffär. I fönstret till skoaffären stod ett par jättesnygga sandaler. Jag stoppade min make och visade honom. "De vill jag ha" förklarade jag. Men maken tyckte att semesterkassan redan var ansträngd så jag fick vänta med nya sandaler.

På väg tillbaka till bilen efter en god lunch gick mina sandaler sönder. Bandet till sandalen gick av på ett ställe som inte kunde lagas. Min man började skratta och sa att det var för att jag så gärna ville ha de där sandalerna som jag hade påverkat sandalerna att gå sönder. Givetvis gick vi in på skoaffären och köpte de där fina sandalerna till mig. Och glad var jag för det :D

Jag har tänkt mycket på det tillfället nu när jag vill ha en ny soffa. Om det nu är så att jag kan påverka att saker och ting går sönder så varför fungerar det inte nu? I flera år har jag velat ha en ny soffa men det har alltid kommit något annat emellan. Att köpa på avbetalning är inte att tänka på för min make, han tycker att det ska betalas kontant. Vår nuvarande soffa är så ful och anskrämlig att jag skäms då jag har folk på besök. Dessutom är den oskön att sitta i, man känner sig lite som lutande tornet i Piza då man sitter i den.

I somras då vi bytte hus med en familj i USA så uppmanade jag föräldrarna att säga åt sina barn att inte hoppa i sängarna för de tål inte det utan att gå sönder. Men jag sa inget om att de inte fick hoppa i soffan för den fick gärna gå sönder ;) Men inte gick den sönder! Behöver jag säga att sängen gick sönder? Nej, det har ni redan räknat ut...

Men jag ska ändra taktik nu. Jag ska inte längre önska att soffan går sönder, utan jag ska önska att jag får en ny soffa. Därför har jag skrivit ut bilden ovan på soffan jag vill ha (egentligen ville jag ha en sån där U-soffa men den var alldeles för stor för vårt vardagsrum) och ska hänga upp den där jag kan se den varje dag och fokusera på att jag snart ska få den. Liksom visualisera den stående i vårt vardagsrum. Vi får verkligen hoppas att det fungerar! Jag återkommer med information om hur denna saga uvecklar sig...

Mat...

Jag skriver matlistor varje månad, ofta gör jag dem ett bra tag före, just nu så filar jag på januaris matlista som är nästan klar och har börjat med februaris. Det är roligt att laga mat men inte alltid lika roligt när familjen inte tycker om det jag lagar.

När jag berättar om mina matlistor blir folk nyfikna så här ska ni få en månads mat från mig. Det är verkligen inget speciellt men kanske kan ni få några idéer. Det är inte fulla 30 dagar eftersom att man ibland blir bjuden på mat eller faller för frestelsen att köpa färdiglagat :P

Hemlagad pizza
Ugnsgrillad fläskytterfilé med potatis
Kyckling allt-i-ett
Pasta Carbonara
Citronbitare med potatismos

Ost- och kasslerfylld cannelloni
Grillad kyckling med baguette
Tacos
Fiskkakor med ris
Grekisk pytt i panna (bilden)

Fläskkotletter med potatis och sås
Pannkaka
Falukorv med makaroner
Kycklingfajitas med ris
Hamburgare med bröd

Kalops och potatis
Spagetti och köttfärssås
Spenatsoppa med ägghalvor
Sejfilé med citronsås och räkor
Fläskfilé med pasta

Korv med bröd
Falukorv i ugn och potatis
Potatisbullar med bacon
Köttbullar med potatismos
Kyckling, ris och tsatsiki
Lasagne

Med kursen i backspegeln

Nu har det gått en vecka efter att kursen slutat och jag har lyckats smälta alla intryck. Jag är nöjd med att jag gick kursen och jag har lärt mig mycket. Framför allt har jag lärt mig vilka som är mina starka sidor och vilka som är mina mindre starka sidor

Mina starka sidor är väl fantasin och att bygga upp en berättelse. Mina mindre starka sidor är väl hur jag berättar det. Det finns mycket kvar att önska där. Så mycket att jag nästan inte orkar tänka på det. Men jag har bestämt mig att skriva klart boken om Laura med alla mina nya kunskaper och se om den håller.

Vi som gått kursen ihop har tänkt oss att hålla kvar kontakten och nu blivit vänner på facebook. Jag hoppas verkligen att det blir så och att vi även i fortsättningen kan hjälpa varandra med idéer osv.

Jag hade först tänkt gå fortsättningskursen på barn- och undomsboken men just nu känner jag att varken jag eller familjen orkar det. Även om kursen var fantastisk rolig och lärorik så tog det mycket energi av mig eftersom att det var sena kvällar och att jag var nervös.

Om nu ingen vill ge ut boken då jag knåpat färdigt med den kan jag tänka mig att gå fortsättningen nästa höst. Men nu ska här skrivas istället.

Vi fick förresten ett tips sista kurstillfället. Om vi kör fast så ska vi skriva ett minne vi har från våra liv för att få tillbaka känslan och skrivarlusten. Jag funderade ganska mycket på det under hemresan och nu har jag fixat en mapp på datorn för minnen och jag har nog fastnat lite där. Det är superroligt. Kanske det blir en bok det med. Haha.

Fotot är från Drottninggatans julbelysning som jag lovade.