Äntligen helg

En dag kvar till lördagen då jag äntligen kan sätta mig igen och fortsätta på min senaste bok.
Jag kan tyvärr bara skriva en dag i veckan eftersom arbetet tar så mycket kraft av mig. Efter en arbetsdag orkar jag på min höjd laga mat och titta på lite Idol sen är det sova som gäller. Så istället får jag längta hela veckan så att skrivklådan nästan spränger sönder mig tills det finns tid och ork för mig att skriva igen.
Men jag har ganska bra pli på mig själv när jag sedan skriver. Hinner ganska mycket på de få morgontimmar som jag sitter vid datorn. Jag är nämligen lite kräsen på omgivningen också. Ingen får vara i närheten och det måste vara knäpp tyst för att jag ska få ur mig mina alster. Då passar det perfekt när familjen ligger i sina sköna sängar och har sovmorgon.
För att hinna så mycket som möjligt går jag upp klockan sex på lördagmorgonen. Tidigt, jag vet, men då är jag å andra sidan glad hela dagen. Och vem har sagt att man inte kan ta en tupplur på eftermiddagen?

Ny bok

I helgen började jag på en ny bok. Det är en barnbok. Berättelsen kom jag på för flera år sedan när jag låg i min säng och var utbränd. Min man tipsade mig då om att BonnierCarlsen hade en barnbokstävling och jag blev inspirerad och kom fram till en söt och lite spännande historia. Men det var bara det att jag aldrig kom ur min säng och fick ner det på datorn. Så den fick stanna kvar i huvudet tills nu.
Jag har tänkt att min man ska illustrera boken så det lär ta ett långt tag innan den är klar. Fast man kanske kan skicka in den utan att alla bilder är klara? Jag får ta reda på det. Det kan ju faktiskt vara så att de gillar berättelsen men inte illustrationerna. Eller tvärt om. Hemska tanke. Nej det får vi verkligen inte hoppas.
Jag har fått idén till berättelsen av min egen dotter. När hon var liten så hade hon låtsasmöss som hon lekte med. Jag har utvecklat den idén lite.

Nya tag

Det senaste nederlaget är glömt, nu blickar jag framåt. Nu har jag nämligen skickat in en ny bok till ett bokförlag. Vi får hoppas att de tycker bättre om den än den förra.

Det är ju faktiskt det här som jag tycker om att göra; skriva böcker för barn och ungdomar. Det är de som jag vill inspirera och hjälpa att få läslust. Har alltid älskat barn och ungdomar och jag har haft lätt att umgås med dem. Jag hoppas verkligen att jag kan göra något för dem i framtiden.

Den boken som jag nu skickat in är en spännande bok. Enligt min dotter och min väninna så är det den bästa jag har skrivit. Det låter ju bra, eller hur? Hoppas bara att bokförlaget tycker att den håller måttet.

Jag brukar säga att det här är min tredje bok. Men egentligen har jag skrivit fler. Men det har inte varit kapitelböcker utan mer bilderböcker till mindre barn. De använde jag på mina barn när de var små. Mest var det böcker i stilen typ Viggo och Totte fast med de saker som jag tyckte saknades; kvällsbön och att välsigna maten osv. Men även lite mer spännande varianter eller vad sägs som "Det blå spöket", det var en förklädd man ska inte mobba-bok.

Barnen uppskattade mina berättelser. Min äldsta son brukade ofta säga: "Snälla mamma, berätta en saga med din mun". Med det menade han att han inte ville att jag skulle läsa en bok utan berätta en egen berättelse.

Förhoppningsvis blir det nog en barnbok också, snart.

Ännu ett nederlag

Läste precis på icakuriren.se att vinnarna av deras novelltävling redan är meddelade. Eftersom ingen har meddelat mig något så är jag alltså inte en av dem. Typiskt.

I somras skrev jag två noveller och sedan lät jag trevlig arbetskompis och snäll svägerska läsa de båda för att få ett utlåtande på vilken av novellerna som var bäst. Båda sa att novellerna var lika bra båda två. Alltså var det upp till mig vilken novell jag skulle skicka in. Jag valde den mest gripande.

Jag skrev för att vinna, det måste man ju, men det räckte tydligen inte hela vägen. Nåja, jag hade ju riktigt trevligt när jag skrev dem och jag gladde i alla fall några personer i min närhet.

Men det var synd att jag inte vann för då hade jag fått en laptop. Det ligger nämligen väldigt högt på min önskelista. Får väl önska en i julklapp istället...

På tåget

I morse när jag åkte tåg tjuvlyssnade jag på två, troligtvis teologistuderande, ungdomar. De pratade om en lärare som de tyckte mycket om och de var överens om att han var duktig. Men poängterade de, han var lite svår att förstå ibland för han bröt när han talade. Det kunde ibland ge upphov till skratt. En gång hade han nämligen förklarat för dem att Jesus dopat sig. Den stackars läraren hade inte förstått varför de skrattat så mycket. Han menade ju självklart att Jesus döpt sig. :)
Jag får mycket inspiration till personer i mina böcker/noveller om folk jag hör talas om. Det lilla jag hör om en person kan i min hjärna snabbt bli till en hel personlighet.
Ganska skönt att skapa sig egna människor för då behöver det inte bli problem med att någon känner igen sig och jag vill framför allt inte att mina karktärer ska likna mig alls. De har istället en förmåga att vara min raka motsats i så fall.
Vem vet, kanske växer det fram en lärare med dåligt uttal med roliga situationer till följd i någon av mina framtida böcker?
Ha en bra dag!

Ny idé

Jag kunde inte sova igår. Jag hade nämligen läst ut Åsa Larssons "Svart stig" och en av bifigurerna fascinerade mig och inspirerade mig till en ny bok.
Grattis! Nu ska även den trängas med de andra fem idéerna i mitt lilla huvud. Jag har alldeles för lite tid att skriva på min fritid. När ska eländet få komma ut på papper? Och kanske få lite utrymme i min hjärna. Men skämt å sido, det verkar få plats ganska mycket där uppe :) Men det skulle ju vara roligt att få lite mer tid.
I helgen har jag förvarnat familjen om att då får man inte störa mamma/maka för då ska bok nummer tre redigeras. Sen kan nästa "monster" släppas lös ut ur min hjärna, genom fingrarna och in i datorn :P
Längtar! För det här är verkligen det roligaste som finns!